kennedi

Vi bara stod där och kramades i vad kändes som forever och sa ingenting. För jag visste att hon redan visste vad hon betyder för mig. Jag kollade genom alla mina gamla inlägg på bloggen. Jag har gråtit för mycket, så inget kommer ut längre. Och när hon ringde, så blev jag överlycklig, för jag vet att Nozzi och alla andra kommer att ta hand om henne medans jag är borta. Jag får positiva Kicks ibland och tänker att allt kommer bli bra. Och jag tror faktist för första gången att det kommer bli det. * thumbs up*