kennedi

Jag vet inte vad jag ska skriva. Jag visste det från sekunden jag började läsa Tildes blogg och tårarna började rinna, att jag inte skulle kunna skriva tillbaks någonting så fint som hon hade skrivit.  Saken är det att... Ja jag vet. Och jag vet allt för att jag själv har experienced det. Jag kan inte komma ihåg hur många gånger jag har gråtit för din skull. När du har åkt iväg, När du fick reda på det där med Ludwig och Vivviana, för alla gånger du har gjort illa dig, för det gör du så ofta. Men jag är alltid där för att rädda dig. Mitt lifes mission är att make sure du har det bra.. för då har jag också det bra. Jag vet nästan allt om dig. Och du om mig. Ibland tänker vi på samma saker med utan att ens prata om det och börjar skratta samtidigt som hemma  hos gustels tidigare ikväll! Du får mig att skratta så lätt. I lose track everyday. Du vet hur man gör en tråkig situation till någonting roligt. Och jag är verkligen lycklig över att få kalla dig Bästavän. Du är fan mer likt mig än min egen tvilling syrra! Någon så begåvade som dig borde inte få existera i världen... för då är alla andra dömd att misslyckas. Och jag vet att varenda gång vi träffas, så bygger vi bara på våra minnen. Vi är menad att hålla ihop. Tilde and Lisa just fits in the puzzel. Ett liv med utan dig vore inget riktig liv. Its like a party without booze. Och shit.. Första gången jag faktist tycker det jag skrev var in the reach of ur writing skillz hahaha. Det blir bara bättre och bättre.  aa iaf AJ LAV JU KANEL! today, tomorrow, and the rest of forever.